Referenspraxis

Påståenden som framförs i en avhandling måste motiveras med skrivarens egen analys och med forskning som publicerats tidigare. Det är nödvändigt att ange källreferenser redigt och logiskt för att läsaren ska veta vad du baserar dina teser på. Via källreferenserna kan läsaren också lära sig mera om ämnet. I avhandlingar kan du också med hjälp av referenser demonstrera hur insatt och beläst du är i ämnet.

Det viktigaste med referenser är att man anger tillräckligt med information och att man använder samma metod för att ange referenser i en och samma publikation. Ett citat inne i texten anges så att läsaren kan urskilja mellan citatet och skrivarens egen analys. Ett citat inne i texten ska också innehålla en referens till rätt ställe i källkatalogen, där det finns mera detaljerad information om källan.

I en källkatalog detaljeras källorna så noggrant att läsaren vid behov kan kontrollera fakta i samma källa som skrivaren använt. I källkatalogen anges exakta bibliografiska data, d.v.s. namn på författare och verk, utgivningsdata (utgivarens namn, utgivningsort och -datum) samt namnet på serien eller tidskriften vid behov. Informationen i citatet och källkatalogen måste motsvara varandra exakt, så att en källa som nämns i texten lätt kan hittas i källkatalogen!

Lär dig skriva ut källor exakt, noggrant och konsekvent redan i början av dina studier.

Medan han väntade på bussen träffade Ragnar sin dubiöse vän Aron Ist som berättade att han hört att Ragnar håller på att förbereda ett övningsarbete i kursen Studiernas outhärdliga lätthet om ett ämne som också intresserar Ist. Ist tipsade vänligt om att det i hans blogg finns hänvisningar som är väsentliga för Ragnars ämne och erbjöd Ragnar att använda dem. Ragnar sökte fram Ists blogg och konstaterade att i flera hänvisningar hade Aron Ist osakligt lagts till som en av artikelns upphovsmän. Efter att ha kollat hänvisningarna i databasen och konstaterat att Ist fräckt spritt falska hänvisningar skickade Ragnar honom ett rättframt meddelande och uppmanade honom att hålla sig till god vetenskaplig praxis.

Referensstilar

Man använder olika referensstilar inom olika vetenskapsgrenar och olika tidskrifter (APA, CBE, Chicago, Harvard, Vancouver o.s.v.). I praktiken måste du alltid kontrollera ditt utbildningsprograms instruktioner eller kolla med handledaren vilken stil du ska använda. Du kan få instruktioner om hur referenserna i din avhandling ska skrivas av kursens handledare eller från Studietjänsten. Här följer några exempel:

APA (American Psychological Association)
I texten : (Regehr, Glancy, & Pitts, 2013)
Källförteckningen: Regehr, C., Glancy, D., & Pitts, A. (2013). Interventions to reduce stress in university students: A review and meta-analysis. Journal of Affective Disorders, 148(1), 1-11.. doi: http://dx.doi.org/10.1016/j.jad.2012.11.026

Harvard
I texten: (Regehr, Glancy et al. 2013)
Källförteckningen: REGEHR, C., GLANCY, D. and PITTS, A., 2013. Interventions to reduce stress in university students: a review and meta-analysis. Journal of affective disorders, 148(1), pp. 1-11..

Informationen i referensen underlättar sökandet av artikeln och berättar följande information:
2013 = artikelns publiceringsår
Journal of affective disorders = tidningens namn
148 = tidningens årgång
1 = tidningens nummer i den 148 årgången
1–11 = sidnumrorna för artikeln
doi (Digital Object Identifier) är ett nummer som identifierar artikelns plats på Internet: http://dx.doi.org/10.1016/j.jad.2012.11.026

Elektroniska källor   

I princip hänvisar man till elektroniska källor på samma sätt som till andra skriftliga källor. E-böcker har inte alltid sidnummer, till exempel om du läser en bok på en läsplatta. I denna situation kan du använda kapitelnumret i stället för sidnumret för att ange var man kan hitta det du hänvisar till i e-boken.

Även vad gäller elektroniska källor måste källförteckningen innehålla tillräcklig information om materialet, såsom författarens/författarnas namn, publikationens namn samt när och var materialet publicerats. Utöver denna information ska du sträva efter att i källförteckningen för webbmaterialets del ange vilken typ av material det är fråga om och hur man hittar det. 

För att göra det lättare att hitta materialet lönar det sig att utöver författarens och andra grundläggande uppgifter ange en permanent identifierare (DOI, Handle eller URN) för den elektroniska källan. Om webbkällan inte har en permanent identifierare ska du ange åtminstone URL-adressen. Om informationskällan ständigt uppdateras eller om det inte finns något tillförlitligt datum i det refererade materialet kan du ange hänvisningsdatumet med hakparentes.

Vid sidan om böcker och forskningsartiklar kan källmaterial bestå till exempel av webbplatser, bloggar, uppdateringar i sociala medier, e-postmeddelanden, digitala bilder, ljudfiler, podcast-inspelningar och videor. Du kan också ange typen av material i källförteckningen inom hakparentes, till exempel på detta sätt [blogginlägg], om det inte på annat sätt framgår av uppgifterna.

Referenshantering

Referenshanteringsprogram är program med vilka man kan samla vetenskapliga referenser i programmets databas. Då kan man t.ex. göra en källkatalog enligt egen modell och foga den till slutet av ett dokument eller sortera referenser enligt behov, avlägsna dubbletter och göra informationssökningar i referenserna. Det finns flera olika referenshanteringsprogram, bl.a. Mendeley, Zotero och EndNote.

Läs mer:
Referenshanteringsprogram och användning av dem (referenshanteringsguiden)
Vetenskapligt skrivande (webbguiden Språkhjälpen för talad och skriftlig kommunikation)
Vetenskapligt skrivande och akademiska textfärdigheter (Studietjänsten)