Sökord och ämnesordlistor

Från begrepp till sökord

Vare sig du ska skriva en essä eller någon annan uppsats börjar vanligen den vetenskapliga informationssökningen med en definiering av forskningsämnet. Därför är det viktigt att fundera på terminologin och förhållandena mellan termerna noggrant. Du kan t.ex. rita ett diagram över ämnesord och nyckelord som du kommer att tänka på (begreppschema).

Ragnar ska skriva en essä om ämnet ”Hälsoeffekterna av choklad”. Han ber sin vän Alisa om hjälp, hon är känd som en skicklig debattör och en storätare av choklad. Efter att ha läst några artiklar som de hittat på Google Scholar sammanfattar de de viktigaste begreppen om ämnet i ett diagram som täcker kriterierna för essän. Under arbetet använder de två plattor av chokladen som Alisa rekommenderar.
Ragnars och Alisas tankekarta om chokladens hälsoeffekter.

När du har hittat begreppen som bäst beskriver ditt forskningsämne kan du använda dem som sökord. Förutom orden som du kommer på själv lönar det sig att titta i ordböcker och encyklopedier, olika artiklar samt läroböcker. Man kan också använda personnamn eller geografiska namn som sökord.

När du vet vad det är du vill hitta ska du ställa din fråga så tydligt som möjligt till den sökmotor eller databas som du använder. I databassökningar är standardvärdet ofta friordsökning (fritext) där man kan använda vilka ord som helst som sökord. Resultatet av en friordsökning kan vara mycket stort, eftersom sökningen letar efter termen i alla fält i referensposterna. Vi rekomenderar att du läser de databasspecifika instruktionerna innan du börjar din sökning.

Ämnesord och ämnesordlistor

Ämnesord (subject heading, descriptor) är en term som används i databaser och samlingskataloger för bibliotek för att beskriva det centrala innehållet i publikationerna.

Ämnesordlistor (tesaurusar), i sin tur, är listor på ämnesord som hjälper dem som matar in informationen och dem som söker information att använda ett gemensamt språk: med hjälp av ämnesordlistor är det lättare att hitta önskad information. En och samma ämnesordlista kan användas i en eller flera databaser. Du kan utnyttja både allmänna och specialordlistor:

Ämnesordlistorna beskriver ofta också relationerna mellan ämnesorden. Man kan utnyttja denna egenskap hos ämnesordlistorna redan då man planerar en informationssökning. I ordlistans hierarki hittar du både ämnesordet och bredare (överordnat), snävare (underordnade) och relaterade termer. I ämnesordlistor står det också ofta vilken term som rekommenderas (se ”Ersatta termer” på följande bild). Nedtill finns ett exempel på ämnesordet ”katt” och ”upphovsrätt” och dess relaterade termer i ALLFO. 

Sökning i den Allmänna finländska ontologin (ALLFO) med termen ”katt”

Sökning i den Allmänna finländska ontologin (ALLFO) med termen ”upphovsrätt”

Genom att söka på ämne så att sökningen styrs till ämnesordsfältet får du ett exaktare resultat än med vanlig friordssökning. En fördel är att källor på olika språk tas med i resultatet utan en skild sökning. Fördelarna med ämnessökning är tydliga då man söker i utländska databaser, där det finns mycket varierande termer. Observera dock att ämnessökningen potentiellt kan begränsa resultaten onödigt mycket. Du kan också söka i alla fält när du använder termer som används som ämnesord i databasen. Innan du gör din sökning är det bäst att kontrollera att sökordet du valt finns i databasens ämnesordslista (tesaurus). Exempel på tesaurusar som används är LCSH-tesaurus, MESH-tesaurus eller ALLFO (YSO)-tesaurus. Inhemska bibliotek lägger till ämnesord i sina databaser från ALLFO. När du gör sökningar till exempel Helka eller Finna.fi kan du utnyttja ALLFO för att hitta sökord.