Övningar i avsnitt 3.1

Övning 1 – Definiera informationsbehovet

  1. Vilka informationssökningskanaler borde du använda för att ta reda på:
    a) var du kan hitta boken “Etnologiska metoder”?
    b) vad måltidsersättningen per måltid är för högskolestuderande?
    c) vilken forskning har gjorts förut på ämnet “kemilumenescen”?

Övning 2 – Typer av informationskällor

  1. Fundera på i vilka primära informationskällor den nyaste forskningsinformationen snabbast kan hittas.

FACIT

Övning 1 – Definiera informationsbehovet

  1. a) Till exempel Helka
    b) Söktjänster på Internet, t.ex. Google
    c) Ämnesområdets vetenskapliga databaser

Övning 2 – Typer av informationskällor

Ny forskningsdata publiceras snabbt i t.ex. följande informationskällor:

  • Kongresspublikationer med framförandena från någon viss konferens. Publikationerna utkommer vanligen några månader efter konferensen. Till exempel:

Inversini, A., & Schegg, R. (Eds.). (2016). Information and communication technologies in tourism 2016: Proceedings of the International Conference in Bilbao, Spain, February 2-5, 2016. Cham: Springer.

  • Forskningsrapporter som forskningsprojekten ibland publicerar redan medan projektet ännu pågår. Rapporterna publiceras ofta i en rapportserie som institutionen eller samfundet där forskningen utförs publicerar. Till exempel:

Bogestam, N. (2016). Stöd till avhoppare från kriminella grupperingar : en nationell kartläggning. (BRÅ-rapport 2016:6). Stockholm : Brottsförebyggande rådet (BRÅ).

  • Artiklar som rapporterar om forskning i vetenskapliga tidskrifter. Det tar dock överraskande lång tid att godkänna en artikel, granska den enligt peer review -praxis, och göra rättelser. En artikel är vanligen redan minst ett år gammal när den publiceras.