Upphovsrättsfrågor

Vad betyder upphovsrätt?   

Upphovsrätten är den lagstadgade rätt upphovsmannen har till sitt verk. Upphovsrätten uppstår automatiskt då verket skapas, så upphovsmannen behöver inte t.ex. registrera, publicera eller markera sitt verk med ©.

Upphovsrätten är i huvudsak giltig så länge upphovsmannen lever och 70 år efter slutet av det år han/hon dog. Överlåtelse av hela eller delar av ekonomiska rättigheter (till exempel till en arbetsgivare eller ett företag) och ersättning måste alltid avtalas separat.

Upphovsrätten gäller självständiga och ursprungliga kreativa verk. Ett enkelt stapeldiagram från ett kalkylprogram uppfyller nödvändigtvis inte villkoren för upphovsrätt, men ett visuellt insiktsfullt diagram i vektorgrafikformat som planerats av en skicklig grafiker uppfyller villkoren mer sannolikt.

Du kränker inte andra författares rättigheter när du:

  • skaffar de källor du använder genom lagliga vägar
  • följer god vetenskaplig praxis
  • separerar dina egna tankar från andras
  • markerar noggrant de källor du använt

Du har upphovsrätten till de produkter som omfattas av upphovsrätten och som skapats i dina studier, om du inte separat samtycker till överlåtelse av upphovsrätten. Upphovsrätten gäller även opublicerade verk.

Rättigheter

Verkets skapare har ensam rätt att avgöra hur verket ska användas. Upphovsrätten ger upphovsmannen både ekonomiska och moraliska rättigheter:

De ekonomiska rättigheterna garanterar att endast upphovsmannen har rätt att utnyttja verket. Det betyder att upphovsmannen ensam kan bestämma

      • om framställning, d.v.s. kopiering av verket, samt
      • hur verket ska göras tillgängligt för en publik.

De moraliska rättigheterna beskyddar upphovsmannens ära. Rättigheterna förutsätter att upphovsmannens namn alltid nämns då verket nämns, enligt gängse praxis. Man får inte heller ändra verket på ett sätt som kränker upphovsmannen.

Att framställa ett exemplar är all slags form av reproduktion av ett verk, såsom att digitalisera en bok och en bild eller att ta ett fotografi av en målning.

Att göra tillgängligt för allmänheten innebär att verket offentligt framförs, visas, sprids eller förmedlas det till en bredare publik.

  • Att framföra ett verk är till exempel att sjunga eller spela offentligt. Visande sker till exempel i museiutställningar.
  • Att sprida ett verk omfattar till exempel försäljning av böcker och förmedling bland annat att dela verket på nätet.

Tillstånd att göra tillgängligt för allmänheten måste alltid erhållas från upphovsmannen. Du får till exempel inte lägga upp upphovsrättsskyddat material som skapats av en annan person på din öppna blogg utan tillstånd. Du kan emellertid länka till en annan webbplats så länge källan är laglig.

Undantag

Den största begränsningen av upphovsrätten gäller rent privat bruk. Ett fåtal exemplar av det ursprungliga juridiska verket får göras för privat bruk, men en kopia som görs för privat bruk får inte förmedlas vidare. En kopia av en digital inspelning som distribueras olovligt över nätet får inte ens göras för privat bruk.

Det andra undantaget från upphovsrätten, som är särskilt viktigt för vetenskapssamhället, gäller rätten att citera upphovsrättsskyddat material. Man får citera enligt god sed, så mycket som är ändamålsenligt och i sakliga sammanhang: kom ihåg att man måste ange källan i samband med citationen.

Med Kopiostos tillstånd som universitetet har skaffat kan lärare och studerande kopiera och skanna ett begränsat antal sidor av tryckta publikationer samt kopiera mindre mängder text och bilder från öppna webbplatser till lärdomsprov eller slutna inlärningsmiljöer, till exempel till Moodle. Kontrollera villkoren för tillståndet närmare på Kopiostos webbplats.

Om författaren vill har han eller hon också rätt att överlämna sitt verk till andras förfogande.

CC-lisens

Författaren kan visa användarvillkoren för lovlig användning av sitt verk till exempel med en CC-licens. Det finns flera olika CC-licenser och de bestämmer under vilka förutsättningar andra kan använda verket. Licenserna är internationella, det vill säga giltiga runt om i världen, och licenstexterna har översatts till olika språk.

Den vanligaste licensen är CC BY (Erkännande), som också är grunden för de andra CC-licenserna. I anslutning till licensen anger man ofta ett versionsnummer som för tillfället är 4.0, till exempel CC BY 4.0 (Erkännande). Om verket har licensmärkningen CC BY kan du använda verket mycket fritt. Till exempel kan ett verk översättas till ett annat språk eller så kan mer omfattande delar av användas i ditt eget arbete – enligt god hänvisningspraxis förstås.

Villkoret för CC-BY-licensen är att du ska:

  • ange och länka den ursprungliga källan på korrekt sätt
  • ge länken till licensen
  • ange vilka ändringar som gjorts i verket.

Upphovsmannen kan också använda en licens för att begränsa till exempel modifieringen av verket (CC BY-ND, Erkännande-IngaBearbetningar) eller kommersiell användning (CC BY-NC, Erkännande-IckeKommersiell). Med CC0-licensen överlämnar upphovsmannen verket för fri universell användning (public domain). CC0-licensierade verk får kopieras, modifieras, distribueras och visas utan tillstånd, även för kommersiella ändamål, utan att upphovsmannens namn behöver nämnas. Det är emellertid god akademisk hänvisningssed att nämna namnet på den ursprungliga upphovsmannen.

Se en kort introduktionsvideo om användning av CC-licensierade material i söktjänsten Finna.fi. Längd 2 min 6 sek.


Källä: Finna.fi.

Om du vill, kan du licensiera till exempel bilder eller blogginlägg som du producerat i dina studier med CC-licensen, så länge som du själv har producerat materialet eller har nyttjanderätt till det. I undervisningsmaterial är den rekommenderade licensen CC BY-SA (DelaLika, ShareAlike). Om du ändrar ett material som är licensierat under CC BY-SA och publicerar materialet på nytt, måste du publicera det under samma CC BY-SA-licens.

Upphovsrätt för bilder

Det säkraste sättet att följa upphovsrätten är att använda en bild som du själv tagit. Om du använder andra personers bilder, ska du först kontrollera om personen som gjorde bilden redan har gett tillstånd till användning av bilden.

Du kan använda andras bilder i följande fall:

  • Det är fråga om ett gammalt foto för vilket upphovsrätten eller skyddstiden har löpt ut. I vanliga fotografier som publiceras i Finland är skyddstiden 50 år från utgången av det år då fotografiet togs. I vissa fall (till exempel när det gäller konstbilder) kan skyddstiden vara 70 år.
  • Bilden åtföljs av en licens, t.ex. en CC-licens, som tillåter användning av bilden.
  • Du har fått tillstånd från upphovsrättsinnehavaren (upphovsman eller utgivare) att använda bilden.

Baserat på Kopiostos licens är det möjligt för dig att använda några bilder i dina studierelaterade arbeten, till exempel i en PowerPoint-presentation relaterad till ett undervisningsevenemang som du publicerar endast på Moodle eller en motsvarande sluten lärplattform.

En publicerad bild kan användas (dvs. citeras) i vetenskaplig text om du behandlar bilden i texten och bilden illustrerar ämnet. Om du inte är säker på om användningen av bilden är tillåten för citering ska du fråga upphovsmannen om tillstånd att använda bilden. Beakta god vetenskaplig praxis inom din bransch. Ange alltid namn eller pseudonym på personen som tagit bilden, även om upphovsrätten har löpt ut. I skriftliga arbeten ska du hänvisa till bilderna enligt instruktionerna för den referensstil du valt.

Mer information om upphovsrätt:
-Om CC-licenser och användning av dem (Creative Commons webbplats)
-Svaren på frågorna om upphovsrätt och CC-licenser (bibliotekets webbplats)
-Villkoren för högskolornas kopieringslicens (Kopiostos webbplats)
-Upphovsrätt för bilder och hänvisning till bild (ImagOA-guiden)
-Frågor om upphovsrätt som anknyter till lärarens arbete (Operights webbplats)
-Vid Kopiraittila högskola kan du testa din upphovsrättskompetens med frågesporter och genomföra kunskapsmärket Upphovsrättsexpert