Upphovsrättsfrågor

På den här sidan bekantar vi oss med begrepp som rör upphovsrätt:

  • upphovsman, verk och verkexemplar
  • rättigheter
  • undantag
  • påföljder

Upphovsman, verk och verkexemplar

Upphovsmannen är den person som har skapat verket. Ett verk är vilket som helst resultat av kreativt arbete, t.ex. en skönlitterär eller vetenskaplig text, en målning, ett fotografi, en komposition, ett datorprogram eller en webbsajt.

Upphovsrätten är den lagstadgade rätt upphovsmannen har till sitt verk.Upphovsrätten uppstår automatiskt då verket skapas, så upphovsmannen behöver inte t.ex. registrera, publicera eller markera sitt verk med ©. Detta betyder att t.ex. dina opublicerade dikter skyddas av upphovsrätt. Upphovsrätten skyddar inte t.ex. en idé, ett ämne eller en intrig: du får inte plagiera en dikt som skrivits av en annan person men du får skriva din egen version av samma ämne. Likheten mellan dikterna avgör om det är fråga om två olika verk.

Ett verk måste anses vara ett verk för att få upphovsrättsskydd. Verket anses vara ett verk om det är det självständiga och originella resultatet av en skapande process. Detta varierar för olika typer av verk. Ett skriftligt verk får lättare status av verk än t.ex. ett bruksföremål.

Upphovsrätten skyddar verket, d.v.s. det abstrakta uttrycket för kreativitet. Ett verkexemplar däremot är det materiella uttrycket för ett verk, t.ex. en bok eller en filmkopia på DVD-skiva. Förutom upphovsrätt kan verkexemplaret vara förknippat med äganderätt: då du köper en bok i en bokhandel får du äganderätt till boken men upphovsrätten förblir densamma som förut. Efter att du köpt boken har du rätt att sälja eller låna den vidare. För att låna ut datorprogram eller filmer behöver du dock alltid tillstånd från upphovsmannen.

Då du skriver en uppsats eller essä får du upphovsrätt till verket. Verket behöver inte vara vetenskapligt eller konstnärligt, det räcker med kreativitet för att få upphovsrätt.

Rättigheter

Verkets skapare har ensam rätt att avgöra hur verket ska användas. Upphovsrätten ger upphovsmannen både ekonomiska och moraliska rättigheter:

    • De ekonomiska rättigheterna garanterar att endast upphovsmannen har rätt att utnyttja verket. Det betyder att upphovsmannen ensam kan bestämma
      • om framställning, d.v.s. kopiering av verket, samt
      • hur verket ska göras tillgängligt för en publik.
  • De moraliska rättigheterna beskyddar upphovsmannens ära. Rättigheterna förutsätter att upphovsmannens namn alltid nämns då verket nämns, enligt gängse praxis. Man får inte heller ändra verket på ett sätt som kränker upphovsmannen.

Exempel på tillverkning av verkexemplar:

  • Du behöver alltid upphovsmannens tillstånd för att kopiera ett verk i digitalt format från ett datanät.
  • Om du vill använda ett fotografi eller överföra ett verk i digitalt format behöver du alltid tillstånd av upphovsmannen. Undervisnings- och kulturministeriet har gett utvidgade rättigheter för kopiering till studiebehov men rättigheterna rör inte t.ex. skannande av verk.

Exempel på hur verk kan göras tillgängliga för en publik:

  • Information som publiceras på webben är offentlig. Du måste alltså alltid ha tillstånd av upphovsmannen om du vill publicera information, också om det är på din egen webbsida.
  • Du kan göra en länk till en ingångssida som någon annan har lagt upp. Däremot får du inte hämta in material som skyddas av upphovsrätt till din egen webbsida (t.ex. genom att automatiskt visa materialet i en ram på webbsidan eller dylikt).

Upphovsrätten är i huvudsak giltig så länge upphovsmannen lever och 70 år efter slutet av det år han/hon dog. Man måste alltid skilt förhandla om att delvis eller helt överföra de ekonomiska rättigheterna (t.ex. till ett företag) och om ersättningen. Upphovsmannen kan endast delvis överföra de moraliska rättigheterna.

Undantag

De mest betydande begränsningarna av upphovsrätten berör privat bruk. Man får ta några kopior av ett ursprungligt, lagligt verkexemplar för privat bruk. Det betyder att man t.ex. inte får kopiera ett musikstycke som finns upplagt på webben, inte ens för privat bruk. Man får inte heller sprida vidare en kopia av ett lagligt verkexemplar.

En annan betydande begränsning som berör vetenskapsvärlden är rättigheten att citera skyddat material. Man får citera enligt god sed, så mycket som är ändamålsenligt och i sakliga sammanhang: kom ihåg att man måste ange källan i samband med citationen.

Med Digilicensen får personalen och studerande vid läroanstalter skanna tryckta publikationer samt kopiera texter och bilder från öppna webbplatser till specimina eller till stängda studieplattformer som t.e.x Moodle.

Påföljder

Vid brott mot upphovsrätt kan man bli dömd att ersätta upphovsmannen och gottgöra skador som orsakats av brottet. Kriminallagen har egna stadgar om gravare brott mot upphovsrätten.

Mera information om upphovsrätt:
Undervisnings- och kulturministeriets sidor om upphovsrätt
Upphovsrättssystemet – Undervisnings- och kulturministeriet
Upphovsrättslagen (404/1961)
Upphovsrättsförordningen (574/1995)